Efter prisutdelningen passade vi på att fira lite med Thai-lunch på Juntras Grönt. Sista helgen för säsongen serveras god lunch. Gott och trivsamt.  

Ylva tvekade i det längsta över att göra en start, men sa ok. Och vann. Vilken start. Freya visade sig från sin allra bästa sida och var en hårsmån från att dela första platsen med Ödlingur. Vi satsar på att starta den duon nästa helg på Taures team trail. Håll tummarna.

Grind, bro, läskiga pinnar med sopsäckar, kliva av och på pall och köra skottkärra, plus bollar och hinkar. Sveipur ogillar repgrindar. Sol ville inte stå still. Men vi kom runt banan. Nisse imponerade med Annica och gjorde en fin ritt tillsammans. 

Alla hästarna var med på noterna när det var dags för höstens första Trailtävling. Sveipur, Legato och Ödlingur såg extra fina ut i Westernsadlar, men alla hästarna fick lite extra bling. Sol med sitt rödsvarta träns, Freya med Westernträns och Nisse - ja Nisse var coolast av alla med riktigt fint Westernträns.

Den här bilden är unik. Legato gillar inte kor. Faktum är att de är något av det läskigaste han vet. Men de här såg ju lite ut som Sveipur (förlåt Sveipur) öronen var förvisso horn, men de var ju rätt söta. Och hö åt de också - alltså inte hästätare! Legato vågade sig riktigt nära.

Tänker alltid att jag ska plantera Solrosor. Varje år glömmer jag att göra det i tid - eller att göra det alls. Tack och lov kommer andra ihåg. I år stannar jag gärna till vid Juntras Grönt och tankar energi. Ljuvligt.

Igår skulle jag tävlat Sol och Sveipur på DIS höstlätta. Hade varit så kul att få visa upp framförallt Sol som blivit en helt annan häst - nej, förlåt Sol, vi har blivit ett helt annat ekipage. Tänk att det här ivriga lilla härliga yrvädret bara önskat att man rider henne lite anorlunda. Då bjuder hon på skritt, trav, tölt med tempoväxlingar och galopp i mellan och högsta fart. Helt fantastiskt. Förr var det ju Sol som bestämde det mesta när vi var ute. Nu lyssnar hon och vi kan rida med andra hästar tillsammans. Helt fantastiskt. Det tog bara 6 år. Skam den som ger sig och stort tack till Lee Hollen som visade vägen:). Sveipur då. Han är som alltid en dröm att rida. Hans tölt är en gudagåva.