Legato lugnade sig när korna var på lite bättre avstånd. På andra sidan sjön kunde de knappast störa. För inte kan väl kor simma? Sveipur sa inget. Han åt.

Trivsamt och gott men underbart är ko-rt. Legato gillade inte gänget på andra sidan gatan. Hur ska man kunna koppla av när de glor hotfullt. Kom igen nu, jag har ju sagt att korna är folkilskna och jag har hört att de äter hästar. Speciellt vita! Är du vid Svartsjö missa inte att stanna på Svartsjö Café och livs. Här finns ljuvliga mackor och god fika. Sista minuten inköpen fixar du också. 

Vi passade på att provsmaka slottets gräs, intog trappan och njöt av den fina utsikten. Tiina fotograferade. Underbar miljö. Men Ises Café är slutmålet. 

Vi kom förbi kossorna och styrde kosan mot Svartsjö slott. Och titta äntligen dök det upp en kompis. Tiina kom med bil. Perfekt då fick vi en fotograf till slottsbilderna. 

Legato litar inte på kor, kalvar eller tjurar. De är farlig. Varför fattar ni inte? Sveipur, sluta ät - de attackerar snart jag lovar... Trots idoga varningar så fortsatten Sveipur att äta. Och kossorna, ja de låg och vilade i hagen.

Eller så är det för tidigt på säsongen. Ska jag bada - ska du bada låter Sveipurs devis. Dessutom behöver man äta för att klara en långritt. Gräset är grönt.

Regnprognosen skrämde bort hela gänget. Men det betydde bara att vi kunde rida i fritt tempo. Härliga långa trav och töltsträckor och full galopp på mjukt underlag.

       Tomma stolar. Dålig uppslutning här också. Inga badgäster än.   Legato passade på att ta ett fotbad. Vattnet var uppfriskande.