Eller ja, redan vid Ölsta började regnet strila. Men på en tur som varade 5 timmar fick vi faktiskt inte mer än 5 minuters regn. Tala om tajming! Nisse var glad över att få Sveipur tillbaka i hagen. Fortfarande lite halt, syns inte i skritt, men han tog ett par glada galoppsprång för att hälsa på kompisen och då syntes det att något är knas med höger fram. Hovböld? Sträckning? Vi utreder och återkommer.  

Regntunga moln syntes över Kungsberga. Men otroligt nog så sken solen på oss.Galoppvägen har tyvärr fått nytt grus. Men på en långritt är skritt en bra gångart.       Här hade någon snäll bonde sladdat vägen åt oss. Vi ökade takten - galopp! 

Vi passerar Hilleshög kyrka, byggd på 1100-talet. Här finns en skulptur av Heliga Birgitta i trä, som sägs vara porträttlik. Världens minsta orgel står också här - på en liten träbyrå. Missa inte ett besök. Läget är sagolikt, vid Mälarens kant.  Vår ridväg kantades av hagar med sockersöta lamm.  Vi red mellan hägg och syrén - som doftade ljuvligt efter vårregnet.  

  En rejäl tugga. Grönt vårgräs är gott intygar Sveipur.

Legato lugnade sig när korna var på lite bättre avstånd. På andra sidan sjön kunde de knappast störa. För inte kan väl kor simma? Sveipur sa inget. Han åt.

Trivsamt och gott men underbart är ko-rt. Legato gillade inte gänget på andra sidan gatan. Hur ska man kunna koppla av när de glor hotfullt. Kom igen nu, jag har ju sagt att korna är folkilskna och jag har hört att de äter hästar. Speciellt vita! Är du vid Svartsjö missa inte att stanna på Svartsjö Café och livs. Här finns ljuvliga mackor och god fika. Sista minuten inköpen fixar du också. 

Vi passade på att provsmaka slottets gräs, intog trappan och njöt av den fina utsikten. Tiina fotograferade. Underbar miljö. Men Ises Café är slutmålet.