Det har varit full fart härhemma. Kattungarna är överallt. Men sen plötsligt bara somnas det. Gärna på en liten hästkudde. Sötnos.  

Elivra imponerade genom att kliva upp och in i transporten helt själv. Matte behövde bara visa vägen. Sveipur trodde hon blivit galen :) Ifor transporten är fiffig, man kan ha rampen som delade dörrar med step up, eller som vanlig ramp.

Så här fint såg det ut periodvis i den gröna lådan. Vi fick träna några gånger innan det gick att backa ut långsamt steg för steg. För det slamrade ju på ett alldeles nytt sätt. Och var i hela friden var Nisse? Tack Kerstin för foto och träningsvagn.

Vi fick provlasta Ifor släp. Det var grönt. Allstå lite otäckt. Vi har ju mest tränat i vita transporter. Dessutom var det på bortaplan och luckan var även dörrar, liten glipa och delat alltså. Tillräckligt för att Sveipur skulle bli skeptisk. Men med en repgrimma gick det till slut. Efter detta tuffa träningspass blev det mer grön belöning. Tjejerna brydde sig inte direkt om att Sveipur var i samma hage. Gräset var tydligen mer intressant denna afton. Eller så ville de inte att Nisse skulle ha något att bli sotis på. Fick lite finfin tempoväxlingsträning på hemvägen med en lång töltsträcka på ängen. Vilken härlig kväll.

 Sveipur tittade storögt på dagens dressyrövningar utförda av Elvira. Förlåt, hoppövningar. Detta inspirerade till stordåd, vi både gick över bommen och hoppade med matte vid sidan. Jodå, matte hoppade fint hon också. De här övningarna i den högre skolan - för visst kallas det väl högre skolan om man står på en sockerbit, har vi inte tränat upp oss i än. Men visst ser det inspirerande ut.

En glad gnäggning, ett par pigga öron och stor uppmärksamhet när man kommer från stallet. Jag, vet att de mest är hungriga, men lika varm om hjärtat blir man ändå när gänget hälsar en välkommen. Finaste flocken i staden :)

  Det växer faktiskt en hel del gräs redan nu i vinterhagen. Mums.