Det finns ingen som slår de snabba starternas prins. Freya försöker haka på och det går fort. Men först till stallet är alltid Legato. Sveipur var god tvåa in i går, av bara farten hoppade han över en trädstam i hagen. Egen löshoppning. Dags för hopptävling på ridskolan kanske :)

Neisti plaskade lite i vattenbrynet. Sol var ett par millimeter ifrån att lägga sig ned. Det gäller att vara med på noterna. Kameran höll på att bli blöt.

Sveipur skötte sig fint. Caroline också. Fast det hade ju varit lättare med ett ridspö förstås. Hemfärden gick i bra tempo. Sol ledde gänget. Pigg ung dam.

  Idag fick Sveipur vara med på Kvarnbergas ridlektion för Anna Olofsdotter. Sveipur var lite skeptisk till att gå runt runt på fyrkantsspåret och ha massa okända polare som böjde, flyttade och höll på. Men ok då. Efter några små diskussioner med Caroline var han med på noterna. Sol och Neisti tittade storögt på. Eller ja, åt gräs i närheten.

 Grannens häst går i väntans tider. I magen växer ett föl efter Briars bror. Bara en sån sak. Fölet skulle redan ha kommit. Vi väntar med spänning. 

    Vid Kjugekull kan man klättra på och runt stenar och komma högt upp och se Ivösjön och Oppmannasjön. Här finns fantastiska vandringsleder och mer än 50 jättegrytor. På hösten bjuder omgivningen dessutom på mängder med björnbär. Stenarna och klippblocken lockar också horder av klättrare, först trodde vi att det var campare vi mötte eftersom alla bar på madrasser på ryggen. Bouldering kallas det tydligen. Engelskt uttryck för att klättra på klippblock. Och madrassen var visst en crashpad. På svenska kallas den "padda" - inte att förväxla med den padda vi surfar med. 

Jodå, det var faktiskt några hugade (små)pojkar som doppade sig. Vi behöll kläderna på. Men glassigt väder var det. Och sanden var ljuvlig att gå på.